Offentlig upphandling är reglerat av Lagen om Offentlig upphandling (LOU), för att främja konkurrensen och affärsmässigheten. Om Offentlig upphandling fungerar bra eller inte, är en viktig samhällsfråga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbättringsåtgärder kan appliceras?.

Detta arbete syftar till att analysera resultatet från en Offentlig upphandling med syfte att förstå värdet av upphandlarens utvärderingskriterier. Genom att räkna om givna poängskalor till monetära värden ges en bild av hur upphandlaren tänkt..

Offentlig upphandling är reglerad i lagen om Offentlig upphandling (LOU) och iSverige uppgår summan av all upphandling varje år till cirka 500 miljarder kronor.Det är Sveriges skattepengar som finansierar upphandlingen och därför är det viktigtatt pengarna används på ett så optimalt sätt som möjligt. Eftersom det upphandlasstora mängder varor och tjänster varje år, har upphandling en betydande effekt påmiljön. EU har tydliga direktiv som uppmanar upphandlare att tillämpa miljökravinom Offentlig upphandling men direktiven är inte reglerad i lag och upphandlare fårdärmed själva anpassa miljökrav inom deras verksamhet. Det är då viktigt föroffentliga myndigheter att ha i åtanke den påverkan som upphandling har och hur manbör upphandla för att främja miljömål. Upphandling kan i dessa fall användas somstyrmedel för nationella och interna mål samt att främja ett ökat miljötänk och enhållbar utveckling.

Syftet med denna uppsats är att utreda rättsläget kring Offentlig upphandling, med fokus på vad som klassas som ett offentligt styrt organ och under vilka förutsättningar ett offentligt styrt organ får frångå bestämmelserna i LOU..

Uppsatsens syfte är att studera inköp av informationssystem i offentlig sektor och iden-tifiera sådana egenskaper hos dessa inköp som kommer sig av att de görs inom offentlig sektor.Egenskaperna har identifierats genom att ställa fyra fallstudier i relation till en referens-ram bestående av teorier om hur inköp av informationssystem bör genomföras, om hur en organisation ska hantera effekterna av ett inköp av informationssystem samt om in-köp i allmänhet inom offentlig sektor.Lagen om Offentlig upphandling reglerar offentliga enheters arbetsmetoder och ansvar, vilket ger en strukturerad men oflexibel inköpsprocess. Speciellt får det konsekvenser för leverantörskontakterna innan och under upphandling. Vi tror att rutinerna som föl-jer av lagstiftningen ofta kan vara positiva då de tvingar enheterna att utvärdera de egna behoven..

Det har genom den så kallade Sigtunadomen fastslagits att det finns möjlighet för kommuner att ställa krav på djurskydd vid Offentlig upphandling. Den offentliga sektorn är en mycket attraktiv marknad för den svenska produktionen av kött och krav på ett bättre djurskydd skulle ge det svenska köttet en möjlighet att konkurrera med importerat kött. Mitt mål med arbetet var att få fram ett underlag som kommuner kan använda sig av för att få möjlighet att ställa krav på kvalité vid Offentlig upphandling av kött. Jag har genom en intervju med utvalda kommuner, som redan jobbar med dessa frågor, fått fram ett underlag för en litteraturstudie i ämnet. I litteraturstudien har jag fördjupat mig i vad som krävs för att kunna ställa krav på en högre kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har tagit upp lagen om Offentlig upphandling, vilka skall- krav som kan ställas på djurskydd i upphandlingen samt en jämförelse mellan EU:s direktiv för lägsta djurskyddskrav vid svinhållning och Sveriges djurskyddskrav vid svinuppfödning. Jag kom fram till att det finns möjlighet för kommuner att ställa krav på kvalité vid Offentlig upphandling av kött och att det finns kommuner som redan arbetar med frågan. De intervjuade kommunerna har en andel svenskt kött som ligger mellan 54 ? 82 % och jag kan därmed konstatera att genom att ställa krav på djurskydd så ökar det svenska köttets konkurrensförmåga..

Diskriminerande Offentlig upphandling har länge utgjort ett problem inom EU något man försökt åtgärda genom fullbordandet av den inre marknaden i början på 1990-talet. Detta icke-tariffära handelshinder kan jämföras med en subvention och innebär högre inhemska priser och minskad import och därmed snedvridningar på marknaden. De förväntade effekterna av liberalisering av marknaden för Offentlig upphandling är därför att priserna ska sjunka och handeln mellan medlemsländerna öka. Denna studie har som syfte att undersöka just vilka effekter den inre marknaden har haft på den offentliga upphandlingen inom EU. Rapporten presenterar förändringar som kan skönjas i handel, importandelen i den offentliga sektorn och priser drygt 10 år efter den inre marknadens skapande och fastställer att den inre marknaden till viss del har medfört att marknaden för Offentlig upphandling blivit mer öppen, att Offentlig upphandling nu till större del sker över nationsgränserna.

Upphandlingsprocessen kan ses som en form av beslutsprocess. Inom beslutsteori har det under flera år forskats om psykologiska fällor och misstag vid beslutsfattande. Det finns en hel del teorier om hur dessa fällor och misstag kan undvikas. Syftet med denna studie är att jämföra fallgropar vid beslutsfattande med fallgropar vid Offentlig upphandling samt analysera hur resultaten från den beslutsteoretiska forskningen kan användas som stöd i upphandlingsarbetet. Resultatet visar att likheterna är många och att resultatet från den beslutsteorietiska forskningen på ett enkelt sätt kan konkretiseras och användas i upphandlingsarbetet..

Lagen (1992:1528) om Offentlig upphandling [LOU] 1 kap. 4 § är en viktig paragraf som all Offentlig upphandling skall genomsyras av. Ett korrekt uppfört förfrågningsunderlag skall vara tydligt och precist utformat. En leverantör skall i förfrågningsunderlaget inneha den information som är nödvändig för att kunna ge ett anbud. Har den upphandlande enheten utformat skall-krav och bör-krav i förfrågningsunderlaget så skall de uppställda skall-kraven vara uppfyllda.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen..

Då den svenska offentliga sektorn handlar kontorsmaterial, idrottsarenor, tjänster eller andra former av inköp hamnar detta under benämningen Offentlig upphandling. Den totala summan av Offentlig upphandling i Sverige uppskattas överstiga 500 miljarder svenska kronor årligen. När en Offentlig upphandling skall genomföras skapas ett förfrågningsmaterial från upphandlaren genom vilket leverantörer får lämna anbud om att kunna slutföra det kontrakt som erbjuds. När anbuden kommer in är det upphandlarens uppgifter att avgöra vilket anbud som är det mest fördelaktiga, detta genom att väga olika faktorer emot varandra. Denna studie undersöker ifall faktorn pris prioriteras i denna beslutsfattande situation från upphandlaren.

I föreliggande uppsats undersöks implementeringsproblematiken kring Lagen om Offentlig upphandling (LOU). Problematiken identifierats och systematiseras, men förklaras också delvis.De problem som uppvisas berör i första hand de dimensioner av implementeringsstyrning som benämns direkt styrning, indirekt styrning, kontroll, motivation samt externa hinder.Vissa specifika problem får sin förklaring genom olika teoretiska perspektiv på kontraktsstyrning. En mer övergripande förklaring till problematiken föreslås vara att beslutsfattandet i samband med de offentliga organisationernas upphandlingar i enlighet med LOU, ännu inte är rutiniserat..

Med tanke på att Offentlig upphandling är ett mycket stort område, främst med tanke på dess ekonomiska värde, är det viktigt att det finns en väl fungerande konkurrens. Syftet med uppsatsen är att se hur marknaden för Offentlig upphandling påverkas av ett större deltagande av SME-företag, vilka möjligheter finns att påverka konkurrensen och hur upplever SME-företagen upphandlingsprocessen. Vi tog en initial kontakt med Svenskt Näringsliv som gav oss information och hjälpte till med avgränsningarna. Tillvägagångssättet i uppsatsen kan sägas tillhöra en abduktivt tillvägagångssätt. Valet gjordes att använda kvalitativ metod och därmed bestod empirinsamlingen av intervjuer med två personer från kommunen och tre företag som deltar vid Offentlig upphandling. Därefter började vi jämföra teori med empiri.

I samband med införandet av elektronisk-auktion av Offentlig upphandling i Sverige 2010 började e-auktionssystem att utvecklas för att möta nya möjligheter. Studien ger en överblick av vilka kritiska faktorer som kännetecknar ett framgångsrikt elektroniskt auktionssystem av Offentlig upphandling med fokus på systemupplägg för anbudsläggare och upplevelse av användarvänlighet. Studien omfattar en bakgrundsstudie, litteraturstudie, analys av tidigare system och expertintervjuer vars samlade data har legat till grund för utvecklandet av faktorer som sedan testades i en explorativ studie. Studien visar att tydlighet och styrbarhet är de viktigaste faktorerna som har en tydlig hierarkisk relation till ett framgångsrikt e-auktionssystem. Studien påvisar även en relation mellan ett framgångsrikt e-auktionssystem och dess ingivna teknologi-tillit..

Problemställning: Vi har gjort ett antagande att den offentliga servicesektorn i sina upphandlingar i första hand frågar efter den tekniska kvaliteten (vad tjänsten består av) och inte efter den funktionella kvaliteten (hur tjänsten levereras). Förutom att tjänstekvalitet är subjektivt är tjänsterna svåra att värdesätta. Det är något enklare att värdesätta teknisk kvalitet än funktionell och detta beror på tjänsternas särarter. Upphandlingar i offentlig sektor är reglerad av lagen om Offentlig upphandling vilket innebär att leverantörerna inte kan påverka kunderna. Det är kundens ansvar att ställa både tekniska och funktionella kvalitetskrav.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur tjänstekvalitet värdesätts i en upphandling inom servicesektorn.Metod: Vi har genomfört litteraturstudier inom upphandling och tjänstekvalitet för att få en förståelse hur tjänstekvalitet kan värdesättas i en upphandling.